Stoppa Preemraff var en rörelse och ett nätverk som bildades i reaktion på Preems planer att bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil. Det startades av en liten grupp passionerade och engagerade individer 2018, och sedan dess hade fröet de sådde vuxit och utvecklats till en imponerande folkrörelse. Du kan fortfarande komma i kontakt med dem via deras Facebookgrupp.
På den tiden bestod nätverket av en mängd olika organisationer av olika storlekar, ungdomspartier och privatpersoner, alla med en sak gemensamt – ett engagemang för en hållbar och rättvis framtid. På deras möten kunde man finna personer från bland annat Naturskyddsföreningen, Extinction Rebellion, Fridays For Future, Jordens Vänner, Fältbiologerna, Greenpeace, med flera! En bit ner hittade man nätverkets konsensus. Alla som höll med om konsensuset kunde ansluta sig till nätverket!
Stoppa Preemraffs vision
Nätverket Stoppa Preemraff startade för att stoppa utbyggnaden av Preems raffinaderi i Lysekil, vilket lyckades hösten 2020. Därefter tog de nästa steg och arbetade för en avveckling av fossilindustrin och en rättvis energiomställning. En omställning som enligt världsledande klimatforskare behövde börja i stor skala då och vara genomförd inom de närmsta 10 åren för att undvika ett än mer skenande klimat. I deras vision ingick de delar av det hållbara samhället som Stoppa Preemraff arbetade för att förverkliga.
En klimatlagstiftning som höll i praktiken. Preemfallet gjorde det tydligt att Sveriges klimatlagstiftning var svag och innehöll stora hål (1). Den behövde både förstärkas och ges reell kraft. Preems tillståndsansökan borde aldrig ha tagit sig förbi första rättsinstans och det var orimligt att miljörörelsen skulle behöva hindra våra största utsläppare från att bli än större. De behövde lagändringar för att fossilindustrin skulle avvecklas, inte utvecklas.
Nedrustning av det fossila. Det räckte inte med att stoppa utbyggnader av det fossila, det var också hög tid att börja avveckla. Makthavarna måste ta fram en konkret avvecklingsplan för våra fossila industrier och för att minska beroendet av fossila bränslen. Som fossila bränslen räknade de olja, kol och fossilgas (naturgas). Genom att bygga ut tågnätet, minska fossila transporter och prioritera cykel och gång i städerna istället för privatbilism, kunde de minska beroendet och efterfrågan på fossila bränslen. Svenska banker och pensionsfonder behövde ta sitt ansvar och flytta kapital ur fossil verksamhet snarast möjligt (2). Sverige bör verka internationellt för naturskydd som gör utvinning av fossila resurser, speciellt i sårbara miljöer, otillåtna. För att avveckla det fossila behövde makthavare fokusera på alla delar av kedjan, från utvinning till produktion och konsumtion.
Biobränslen fördes fram av politiker och företag som en väg ut ur fossilberoendet, men ersättningen av fossila bränslen med biobränslen kunde ha lett till en ökad halt koldioxid i atmosfären (3). Reduktionsplikten, som innebar att mer och mer biobränsle skulle blandas i de fossila bränslena, krävde en storskalig produktion och import av biomassa (4). Denna produktion fick förödande konsekvenser för skogar, djurliv och ursprungsbefolkning, oavsett om det var i Sverige eller någon annanstans i världen. Skogen var absolut livsviktig i kampen mot klimatförändringarna, den agerade kolsänka, utgjorde motståndskraftiga ekosystem och lagrade stora mängder sötvatten. Makthavare behövde lyssna på klimatforskarna istället för biobränslelobbyn. De behövde redovisa korrekta utsläppsberäkningar (5). Att hävda att biobränsle var en klimatneutral lösning var en oansvarig förenkling som bortsåg från tidsaspekten, det tog allt från 20 till 100 år för det nya trädet att binda den koldioxid som släpptes ut vid förbränningen av det gamla. Om man räknade in biologisk mångfald, klimaträttvisa och nyttjande av landområden i ekvationen blev resultatet att biobränsle inte var en lösning i energiomställningen, det var ett villospår som inte fanns tid att ta. Vägen bort från fossilberoende borde istället ha lett mot ett minskat energiberoende och en ökad lokal energiproduktion på bland annat sol och vind.
Makthavare borde ha stimulerat utvecklingen av hållbara arbeten. Hållbara arbeten definierades som icke skadliga för både individ och miljö på såväl lokal som global nivå. En omställning var oundviklig om man ville undvika en klimatkatastrof och ju snabbare desto bättre, därför borde de jobb som skapades då vara hållbara. Fler jobb i fossilindustrin var en återvändsgränd. Det innebar också att de som då fick sin försörjning av fossilindustrin behövde få andra möjligheter till arbete. Studier runt om i världen visade att den förnybara energisektorn skulle kunna skapa fler jobb än fossilindustrin gav då (6). Makthavare kunde stödja detta genom satsningar på hållbara industrier där kompetensen hos löntagare inom fossilindustrin kunde tillvaratas och genom satsningar på yrkesutbildningar för hållbara arbeten vars efterfrågan skulle öka med omställningen.
Energiomställningen skulle vara rättvis. Effekterna av klimatförändringar påverkade och skulle påverka globala syd oproportionerligt i relation till dess utsläppsnivå (7). Det innebar att vi i globala nord hade en skyldighet att inte bara drastiskt sänka våra utsläpp utan även att erbjuda stöd och hjälp för de människor vars liv och tillvaro hotades av klimatförändringar. Rika länder, som Sverige, hade ett ansvar att gå i bräschen för nedrustning av sin fossila industri och systemändring till klimatneutralt samhälle. Ansvaret kom sig av en mångårig utsläppsskuld där vi levde över våra tillgångar samt av vår ekonomiska möjlighet att snabbt genomföra denna omställning utan alltför stora konsekvenser för välfärden (8). Parisavtalet inkluderade rättviseaspekten, så när vi skrev under valde vi att axla detta ansvar. Vi som ett välfärdsland hade en skyldighet att ta en ledande roll för att avvärja klimatkrisen, det gjorde vi inte då (9).
—
1. “Domstolen ger grönt ljus för Preems utbyggnad”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nu-avgors-om-preem-far-bygga-ut-sitt-raffinaderi-i-lysekil
2. “Bankernas miljardrullning till olja och kol”. Vetenskapsradion Klotet. https://sverigesradio.se/avsnitt/1638581
3. “The land use change impact of biofuels consumed in the EU (2015)”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/energy/sites/default/files/documents/Final%20Report_GLOBIOM_publication.pdf
4. ”Vi kommer att bli beroende av import av biobränslen”. Nyhetsmagasinet Syre. https://tidningensyre.se/2020/30-oktober-2020/expert-vi-kommer-att-bli-beroende-av-import-av-biobranslen/
5. “Emissions Trading System: Stop Perverse Climate Impact of Biomass by Radically Reforming CO2 Accounting Rules”. European Academies Science Advisory Council
https://easac.eu/media-room/press-releases/details/emissions-trading-system-stop-perverse-climate-impact-of-biomass-by-radically-reforming-co2-accounting-rules/
6. “Jobs and the green recovery briefing”. Greenpeace UK. https://www.greenpeace.org.uk/wp-content/uploads/2020/06/Jobs-and-the-green-recovery-briefing.pdf
7. “Klimatförändringar slår hårt mot världens fattiga”. Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/klimatforandringar-slar-hart-mot-varldens-fattiga
8. “Equity, climate justice and fossil fuel extraction: principles for a managed phase out”, Gregg Muttit & Sivan Kartha https://www.tandfonline.com/doi/10.1080/14693062.2020.1763900
9. “Sverige måste dubbla sina ambitioner för att klara Parisavtalet”. Forskning.se https://www.forskning.se/2020/06/10/sverige-maste-fordubbla-sina-ambitioner-for-att-klara-parisavtalet/
Nätverkets konsensus
Här nedan hittar du det som tidigare var nätverkets konsensus, och som var krav för att få ansluta sig.
Nätverket Stoppa Preemraff bestod av organisationer, ungdomsförbund, aktionsgrupper och privatpersoner. Det var partipolitiskt och religiöst obundet, men uteslöt inte politiska grupperingar så länge de erkände nätverkets konsensus.
De agerade tillsammans eller på egen hand, beroende på vad som bedömdes ha störst effekt. Målet var att stärka, inte tynga varandra.
Nätverkets konsensus var bindande. Det innefattade nätverkets krav, syften och värderingar samt deras valda förhållningssätt som låg till grund för nätverket Stoppa Preemraffs arbete.
Nätverkets konsensus hade arbetats fram och godkänts av nätverket som det såg ut 5 maj 2021. Den som ville agera i nätverkets namn måste ha läst, förstått och godkänt samtliga delar.
Nätverket STOPPA PREEMRAFFS krav gentemot Sveriges folkvalda var att omgående:
- Stoppa Preemraffs klimat- och miljöskadliga verksamhet i Lysekil och Göteborg
- Avveckla all ohållbar energiproduktion och genomföra en rättvis omställning med hållbara arbeten
- Stärka klimatlagarna och miljöbalken
Nätverkets förhållningssätt
Nätverket använde olika strategier beroende på den aktuella situationen. Det kunde innebära allt från att skriva artiklar och genomföra lobbying till att planera manifestationer och fredliga direkta aktioner. Oavsett taktik var planerna öppet redovisade, väl förberedda på eventuella juridiska konsekvenser med åtföljande individuellt ansvar. Nätverket använde sig aldrig av våld, var och en var skyldig att ta ansvar för såväl sig själv som andra.
Nätverket präglades av respekt, ansvarstagande, kommunikation och inkludering. Varje individ ansvarade för sina egna handlingar. De var ett nätverk som strävade efter att motverka alla former av förtryck och diskriminering, exempelvis rasism, sexism och homofobi.
De strävade efter att alltid vara lugna, sakliga och informerade. I möten och under aktioner motverkades alla former av eskalering gentemot polis, funktionärer, övriga berörda samt närvarande allmänhet.
Inom nätverket fördes löpande samtal om vad som var ett respektfullt och inkluderande bemötande.
En särskild grupp eller individ utsågs som tog emot information om kränkningar, opassande handlingar eller diskriminerande kommentarer.
Nätverket förbehöll sig rätten att vid behov ifrågasätta, utdela varning samt utesluta aktörer och individer som inte levde upp till dessa krav.