Your browser does not support JavaScript, You should enable JavaScript to use this website.

Faktabank

Vill du veta mer om Preemraff-frågan? Då har du kommit rätt!

På den här sidan finner du:
• Sammanfattning
• Svar på Preems argument
• Vanliga frågor och svar
• Preems ansökan
• Beslutsgången
• Ansökningshandlingar och yttranden
• En engelsk föreläsning av klimatforskaren Kevin Andersson / An English lecture by climate scientist Kevin Andersson
• Länkar till vidare läsning

Tips! För att snabbare navigera dig på sidan kan du söka efter rubrikerna ovan genom att trycka cmd + f för Mac, eller ctrl + f för PC.

Sammanfattning

Preem har ansökt om att utöka sin verksamhet i Preemraff Lysekil. I den nuvarande ansökan ingår en ansökan om att få processa tjockolje-rester till bensin och diesel, det är denna processen som skulle innebära en utsläppsökning på 1 miljon ton koldioxid per år. Det skulle göra Preemraff Lysekil till landets enskilt största utsläppare. Detta i en tid då utsläppen måste gå rakt åt andra hållet. Denna enorma ökning utsläpp skulle göra det omöjligt för Sverige att uppfylla såväl våra klimatmål som vår skyldighet i Parisavtalet.

Klimatforskare är överens om att kommande 10 åren är fullständigt avgörande för planetens framtid, vi är obehagligt nära att sätta igång jordens egna uppvärmningsmekanismer. Gör vi detta kan vi räkna med markant fler naturkatastrofer och en ännu mer osäker framtid.

Det blir därför lite av ett hån av Preem att i detta läge lägga miljoner på en PR-kampanj där de grönmålar sig själva (får sig att framstå mer gröna än de är) samtidigt som de faktiskt ansöker om att få utöka sina utsläpp och expandera sin fossila verksamhet.

Bland annat så försöker de grönmåla expansionen genom prat om satsningar på biobränslen, men problemet är att i Preems ansökan finns inga bindande skrivningar om satsningar på biobränslen. Dessutom är tillgången på bioråvara begränsad (vilket du kan läsa mer om lite längre ner).

Preems ansökan godkändes i såväl första domen av Mark- och Miljödomstolen 2018 som i yttrandet av Mark- och Miljööverdomstolen nu i juni 2020. Så trots det akuta läget vi befinner oss i, blev det tydligt att våran klimatlag, våra klimatmål och vår miljöbalk är tandlösa när det kommer till kritan. Om det inte går att applicera på Sveriges största miljöfråga för tillfället, måste vi se över deras utformning.

Flera miljöorganisationer samt privatpersoner underrättade regeringen på saken, och sommaren 2019 valde regeringen att ta över frågan då en expansion av Preem skulle påverka hela Sveriges klimatarbete. Så det är nu upp till dem om Preems expansion får tillåtelse eller ej. Upp till dem att visa att allt prat om klimatet inte endast varit just det- prat.

Du kan läsa våra krav på regeringen i vårt nätverkskonsensus under fliken Om oss.

Svar på Preems argument

Nedan följer svar på några av Preems argument hämtade från en artikel av Isadora Wronski på Greenpeace. Nedanstående text är redigerad av Stoppa Preemraffs team, klicka här för att läsa hela originalartikeln.

Renare fartygsbränsle – ett svepskäl
Preem vill bygga ut sin verksamhet för att kunna ta tillvara mer av tjockoljan, en restprodukt som de i dag delvis säljer obearbetad som fartygsbränsle. Preem hävdar att de ökade koldioxidutsläpp som sker vid en expansion av raffinaderiet i Sverige delvis motverkas av minskade utsläpp av svavel och koldioxid från fartygen på haven.

Preem levererar dock redan i dag bunkerolja som bara innehåller 0,1 procent svavel och följer redan de globala sjöfartsregler för svavelgränser, som de måste följa. 

Den största delen bränsle kommer dessutom inte alls produceras för fartygstrafik- Preem vill raffinera tjockoljan till diesel och bensin för bilar och lastbilar.

Effekten på just nya fartygsbränslen blir därför begränsad. Koldioxidutsläppen kvarstår såklart också från de fossila bränslena, oavsett var och hur de bränns eller med vilken svavelhalt. 

Argumentet att skulle minska försurning av världshaven med sina nya produkter är felaktigt. Det är främst koldioxid från luften som löser sig i havsvattnet och försurar våra hav. Den enskilt viktigaste åtgärden för att motverka den globala havsförsurningen är att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

Utöver betydande utsläppsökningar av koldioxid skulle Preems utbyggnad få en rad andra allvarliga effekter för miljön. Utsläppen av flera miljö- och hälsovådliga ämnen som svaveloxider, kväveoxider, kolväten och cancerframkallande bensen skulle öka kraftigt.

Biobränsle från skog – inte trovärdigt
Preem hävdar att de måste bygga ut oljeraffinaderiet för att gå med vinst och med tiden gå över till förnybar råvara för att på sikt bli klimatneutrala. Men det finns inget som juridiskt förbinder Preem att faktiskt ställa om sin verksamhet. Preem säger själva att det bara kommer att infrias under förutsättning att de får miljötillstånd och det finns ekonomiska förutsättningar.

Preem har tänkt sig att den nya anläggningen – som i huvudsak ska användas för att omvandla tjockolja till huvudsakligen bensin och diesel – också ska kunna användas till biobränslen.

Preem säger sig dessutom planera att helt gå över till skogsråvara. Men den som räknar inser snart att de volymer biomassa som skulle krävas skulle innebära en katastrof för svensk skog, och inte är i närheten av vad skogsbruket kan producera. Det skulle krävas att alla träd som fälls i Sverige, och Norge, skickas till Preem varje år. Vilket skulle innebära ett orimligt tryck på våra redan utarmade skogar och risken är att även detta skulle medföra enorma koldioxidutsläpp. Preems klimatlöften är helt enkelt inte trovärdiga.

Koldioxidlagring (CCS) – inte realistiskt
Preem menar därtill att ökade koldioxidutsläpp kommer att balanseras av koldioxidinfångning och lagring med så kallad CCS-teknik (carbon capture and storage).

Det finns en lång rad misslyckade projekt som inte lyckats med infångning och lagring av koldioxid och den “lösning” Preem förlitar sig på: lagring i den norska berggrunden, är långt ifrån en realitet. Men även om själva tekniken skulle fungera, så skulle den bara kunna ta hand om omkring en procent av de totala utsläpp som Preem genererar. Det som tillverkas är bensin och diesel och det går inte att montera CCS-lagring på alla bilar och lastbilar som rullar.

Fossiljobb – inga framtidsjobb
Att med dagens kunskap och forskning försvara jobb som skapas inom fossilindustrin just för att det är arbetstillfällen är oerhört kortsiktigt. Nya jobb som skapas idag måste vara hållbara.

Vi kan inte fortsätta satsa på arbetstillfällen som fortsätter låsa in oss i fossil infrastruktur och ökade utsläpp.

Det finns inga jobb på en död planet, vi måste satsa på hållbara lösningar som ger jobb på lång sikt. Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil uppges kunna ge ungefär 100-150 arbetstillfällen. Men framtiden är osäker för fossilindustrin, det har vi sett flera exempel på: Dagstidningar förbjuder fossila bolag att annonsera på deras sidor, stater och städer stämmer fossilbolag för deras enorma klimatpåverkan, och pensionsfonder och investerare börjar klippa banden med de riskabla fossilbolagen.

Riksdagens övergripande miljömål, generationsmålet, säger att “Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Även grundlagen säger att “Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” Det finns helt enkelt ingen framtid i fossiler. Det vet vi.

Vi vet också är att en hållbar omställning kommer att innebära helt nya jobb och arbetstillfällen, det är den typen av jobb som vi borde satsa på. Vi är förvånade över att de som månar om en konkurrenskraftig svensk industri inte oroar sig mer för att våra högutbildade ingenjörer ägnar sig åt att bygga ut fossil infrastruktur när de skulle kunna arbeta med att bygga ut Sveriges exportindustri inom klimatmässigt och miljömässigt hållbara lösningar.

Vanliga frågor & svar

Nedan syns några vanliga frågor och svar hämtade från en artikel av Naturskyddsföreningen, klicka här för att läsa hela originalartikeln (där finns också länkar till källor).

1. Varför har Naturskyddsföreningen överklagat Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil?

Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge för klimatet. För att ha möjlighet att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader och undvika de mest katastrofala följderna av den globala uppvärmningen måste utsläppen av växthusgaser minska – det gäller alla utsläpp inom alla sektorer. Mer om det kan du läsa här. Ett tillstånd till utbyggnad av Preemraff i Lysekil är ett steg i helt fel riktning eftersom det leder till en markant ökning av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Dessutom skulle utbyggnaden påverka riksdagens miljömål negativt. Miljömålet ”begränsad klimatpåverkan” blir till exempel extremt svårt att nå. För att klara miljömålen och Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet behöver verksamheter som tillverkar fossila bränslen avvecklas. Naturskyddsföreningen anser att all användning av fossila bränslen bör förbjudas i Sverige från år 2030.

2. Hur mycket kommer utsläppen att öka med ett utbyggt raffinaderi?
Enligt de underlag som Preem själva skickade in till mark- och miljödomstolen beräknades utsläppen av koldioxid bli dubbelt så stora och öka från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton per år. Sedan vi överklagat tillståndet har Preem justerat sin ansökan och uppger nu att utsläppen av koldioxid ökar med en miljon ton. Preemraff i Lysekil blir landets enskilt största utsläppskälla oavsett om den ursprungliga eller justerade versionen av anläggningen skulle få tillstånd av regeringen. Enligt Naturvårdsverkets databas “Utsläpp i siffror” släppte Preemraff i Lysekil 2018 ut drygt 1,6 miljoner ton koldioxid. Den största enskilda utsläppskällan samma år släppte ut drygt 2,1 miljoner ton koldioxid.

3. Hur går en sådan här fossil investering ihop med Parisavtalet?
Det gör den inte! Vi måste utgå från att Parisavtalet ska genomföras. Hela världen står bakom avtalet och sju av riksdagens åtta partier har ställt sig bakom klimatlagen och de klimatmål som är Sveriges viktigaste instrument för att nå åtagandena i Parisavtalet. Preems planerade mångmiljardinvestering i ökade fossila utsläpp kommer allvarligt försvåra möjligheterna att nå klimatmålen. Den sökta verksamheten vid Preemraff i Lysekil skulle innebära ett svårt bakslag för svensk klimatpolitik om den förverkligas. Om vi ska klara de svenska klimatmålen kan vi inte fortsätta att ge industrin tillstånd att släppa ut växthusgaser i så stor omfattning som det är fråga om i det här fallet.

4. Vad jag har hört kommer utbyggnaden av Preemraff skapa många nya arbetstillfällen, vilket Lysekil verkligen behöver. Hur ser ni på att dessa arbetstillfällen uteblir om ni får som ni vill? Preem har cirka 1 400 anställda i Sverige, varav 950 arbetar på raffinaderierna i Lysekil och Göteborg. Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil uppges kunna ge ytterligare 250 arbetstillfällen. Ja, det är sant, dessa uteblir om Preem inte får tillstånd till utbyggnaden. Denna fråga är dock större än dessa 250 tjänster och större än frågan om Preemraffs utbyggnad. För den handlar om hur vi ställer om till ett hållbart samhälle generellt. Att i dag, på 2020-talet, försvara jobb som skapas inom fossilindustrin just för att det är arbetstillfällen är ett feltänk. I Sverige, så väl som i världen, behöver de nya jobb som skapas vara hållbara. Vi kan inte fortsätta låsa in oss i arbetstillfällen som fortsätter hålla utsläppen uppe. Det finns ett begrepp för just detta – rättvis omställning – och det handlar bland annat om hur både gamla och nya jobb ska bli hållbara med schyssta arbetsvillkor. Centralt för vägen framåt är att varken arbetstagare eller fack lämnas utanför i denna omställning – och facken har givetvis en viktig roll även här.

5. Om Preem inte får tillfälle att bygga ut kanske de lägger ner helt och hållet i Lysekil, det vore en katastrof för den lokala arbetskraften!
På kort sikt hotas inte anläggningen om en utbyggnad inte blir av. Men snart måste naturligtvis användningen av fossila bränslen upphöra i Sverige (senast till år 2030, mer om Naturskyddsföreningens förslag om ett fossilförbud kan du läsa här.) Med ett fossilförbud försvinner naturligtvis också marknaden för dessa bränslen. Så vi har all förståelse för att framtiden kan vara osäker för de anställda i Lysekil, en hållbar omställning kommer dock att innebära helt nya arbetstillfällen. Politiken har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för en hållbar försörjning för människor som idag arbetar i sektorer där klimatomställningen kommer innebära att jobb försvinner. Att fortsätta tillåta investeringar i gammal teknik som ökar utsläppen är oacceptabelt som jobbpolitik och är verkligen att göra oss alla en björntjänst.

6. Vad händer om Preemraff får tillståndet?
I sådant fall måste regeringen se till att minska utsläppen extremt mycket i andra sektorer och från andra företag, men det är ändå osäkert om vi kommer kunna klara våra klimatmål. Även utan den här utbyggnaden är Sverige i dag mycket långt ifrån att minska utsläppen i den takt som krävs för att nå klimatmålen. Vi har rätt svårt att se hur målet om fossilfri fordonsflotta 2030 och utbyggd raffinaderikapacitet, som den i Lysekil, går ihop.

7. Hur bedömer ni möjligheten att vinna i målet om Preemraff?
Jo, vi tror vi har möjlighet att vinna målet. Domstol och regering är förvisso förhindrade att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp för verksamheter inom utsläppshandeln, men möjligheten att avslå hela ansökan av klimatskäl är inte prövad – och det är den vägen vi prövar nu. Om det inte skulle hålla hela vägen vill vi att man åtminstone tidsbegränsar tillståndet för den existerande verksamheten.

8. Ni tycker det är bra att regeringen ska ta över fallet, varför?
Vi anser att Preemraff är en verksamhet som definitivt kan antas få “betydande omfattning” i miljöbalkens mening och valde därför att lägga saken på regeringens bord genom en så kallad underrättelse. En underrättelse, enligt miljöbalken 17 kapitlet 5 §, innebär att man informerar regeringen om en viss typ av verksamhet med omfattande miljöpåverkan för att regeringen ska kunna ta tillvara på sin möjlighet att pröva om den aktuella verksamheten alls bör tillåtas genom ett så kallat förbehåll. Enligt lagkommentaren kan även miljöorganisationer göra det. Den nya klimatlagen gör att regeringen är tvungen att ta ansvar för så här stora utsläppskällor. Eftersom regeringen har ansvaret för att nå de klimatmål som riksdagen har beslutat så skulle ett tillstånd till Preemraff att öka utsläppen ställa extremt höga krav på regeringen att se till att utsläppen minskar ännu mer från andra företag och sektorer. Hela underrättelsen hittar du här.

9. Preem säger att de ska producera bränsle av det som i dag är en restprodukt, är inte det bra? Utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil görs bland annat för att kunna ta tillvara merparten av tjockoljan, en restprodukt från produktion av bensin och diesel, som man i dag delvis säljer som fartygsbränsle. Företaget hävdar att de ökade koldioxidutsläpp som sker vid raffinaderiet i Sverige delvis motverkas av minskade utsläpp genom ett mer energirikt fartygsbränsle. De fartyg som tidigare förbrände bunkerolja från Preemraff skulle i framtiden släppa ut mindre koldioxid per sjömil med de nya bränslena. Preem beräknar den effekten till 0,4 miljoner ton koldioxid per år. Trots det handlar det fortfarande om en stor ökning av växthusgasutsläppen, när alla de utsläpp utbyggnaden skulle innebära räknas samman. Det är dock enligt Preem själva högst oklart om de nya produkterna verkligen kommer att säljas till fartyg eller annan användning där man får en positiv klimateffekt, genom att man ersätter sämre bränslen. Ska vi lyckas minska utsläppen så snabbt som det behövs är det heller inte ett val mellan ”bättre” eller ”sämre” fossila bränslen. Vi måste satsa alla resurser på att helt avveckla den fossila ekonomin, snabbt. Det går inte att betrakta tjockolja som en restprodukt när vi vet att oljan behöver stanna i marken.

10. Om inte Sverige raffinerar den här oljan kommer ju någon annan göra det, troligen ett land med smutsigare teknik! Utsläppen är ju de samma vart de än sker i världen, vad spelar det för roll om det sker här eller i ett annat land?
Preem själva hävdar att de ska producera bättre bränslen med den här utbyggnaden. Men det finns inga bra och dåliga fossila bränslen. För att Sverige och världen ska kunna bli fossilfritt måste vi sluta ge tillstånd till den här typen av verksamheter. Punkt. Vi vet att alla utsläpp måste minska snabbt och radikalt, annars kommer vi inte nå våra egna mål eller kunna leva upp till Parisavtalet och begränsa klimatförändringarna. Ska vi klara klimatmålen behöver utsläppen minska i alla länder, inklusive i Sverige. Ju fler som går före ju enklare blir det också att förhandla fram skärpta internationella mål och regler. Mer om varför Sveriges klimatpolitik spelar roll kan du läsa här.

11. Det finns de som säger att utbyggnaden av Preemraff är positiv ur miljöperspektiv. Framför allt för att anläggningen ska producera renare fartygsbränsle med mindre svavel, vilket också skulle rädda massa människoliv. Det låter ju bra, eller?
Det är naturligtvis bra med renare fartygsbränsle, men förbättringen följer bara nya krav i internationella konventioner och det är ingenting unikt med Preemraff. Preem levererar redan i dag bunkerolja som bara innehåller 0,1 procent svavel. Helt i enlighet med de regler som funnits sedan 2015 för fartyg som trafikerar Östersjön och Nordsjön. Från 2020 blir den högsta tillåtna svavelhalten i bunkerolja globalt max 0,5 procent. Preems fartygsbränslen är redan i dag anpassade till dessa svavelgränser. Den nya anläggningen, ROCC, kommer främst att användas till att göra bensin och diesel av tjockoljan och kommer därför sannolikt att användas till landfordon (det vill säga inte till havs). Effekten av detta för de nya fartygsbränslena blir därför begränsad, och därför är faller argumentet att Preemraff skulle vara bra ur miljösynpunkt rätt platt. Koldioxidutsläppen kvarstår ju från de fossila bränslena, oavsett var och hur de bränns eller med vilken svavelhalt. Fossila bränslen är aldrig bra för miljön.

12. Om Preem gör om raffinaderiet i Lysekil till att producera förnybara drivmedel, är inte det bra? Jo, det låter positivt. I dagsläget har Preem dock framför allt sökt tillstånd för är att producera fossila bränslen, dessutom med hjälp av fossil energi. Även eventuella biobränslen ska produceras med hjälp av fossil energi, men ansökan och hela domstolsprocessen handlar inte primärt om biobränslen. Alla löften om biobränslen och minskade utsläpp ligger vid sidan av, det är lösa löften som inte finns inskrivna i den ansökan som vi har överklagat och som domstolen ska ta ställning till. Så det är viktigt att vi håller isär dessa två frågor. Får Preem det tillstånd de bett om har de rätt till enorma fossila utsläpp för all framtid. Det kan vi inte acceptera. Hade tillståndet gällt ett rent “bioraff” är det inte säkert vi hade överklagat. Dessutom har Preem tydligt deklarerat att löftena bara gäller under förutsättning om de leder till ”företagsekonomisk lönsamhet”.

13. Det sägs att domstolen och regeringen inte kan ställa krav på koldioxidutsläppen från anläggningen eftersom den är med i den europeiska utsläppshandeln, hur ligger det till egentligen?
Det stämmer att de är förhindrade enligt lag att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp i tillstånd när det rör sig om anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (vilket raffinaderier gör). Men vi anser att det inte hindrar myndigheter och domstolar från att kunna avslå ansökningar i sin helhet när det rör sig om omfattande klimatpåverkan. Tvärtom ser vi det som en förutsättning för att kunna leva upp till klimatmålen. Här kan du läsa hela överklagandet.

14. Både regeringen och Mark-och miljööverdomstolen är inblandade. Vad har hänt så här långt?
Innan regeringen påbörjade prövningen skrev Mark- och miljööverdomstolen ett yttrande. Domstolen gjorde i princip en "vanlig prövning", men istället för att avkunna en dom angav domstolen vad man kommit fram till och överlämnade sedan målet till regeringen för ett beslut. Domstolen anser att utbyggnaden av raffinaderiet kan tillåtas. De menar att den inte kan stoppas utifrån miljöbalken, men än är det inte avgjort. Det regeringen nu ska besluta om är den så kallade “tillåtligheten” i frågan om utbyggnaden av Preemraff, det vill säga frågan om man kan ge ett ja eller nej. Regeringens prövning tog vid efter den 15 juni 2020, då domstolen kom med sitt yttrande. Domstolsförhandlingen i Mark- och miljööverdomstolen hölls på plats i Lysekil i mitten av april. Såväl den lokala kretsen Naturskyddsföreningen Lysekil-Munkedal och Naturskyddsföreningens rikskansli deltog under de tre dagar som förhandlingen pågick. Naturskyddsföreningens två anställda miljöjurister höll en omfattande sakframställan och åberopade också två expertutlåtanden som gjordes av professor Kevin Anderson och meteorologen Martin Hedberg. Expertutlåtandena åberopades till styrkande av att klimatförändringarna ger upphov till skada och olägenhet av väsentlig betydelse för miljön samt att ökade utsläpp av fossil koldioxid inte är förenligt med Sveriges internationella åtaganden och nationella miljömål.

15. När kommer det vara avgjort om Preemraff får bygga ut eller inte?
Det kan dröja. Även om förhandlingen i Mark- och miljööverdomstolen är avslutad så kan regeringens handläggning kan ta tid. Dessutom kan man förvänta sig att någon av parterna i målet inte blir nöjd av regeringens beslut och ansöker om så kallad rättsprövning från Högsta förvaltningsdomstolen. Beroende på utfallet kan det röra sig om uppskattningsvis två till tre år.

16. Om nu Preems anläggning är med i EU:s utsläppshandel så måste väl utsläppen minska någon annanstans om de ökar vid Preemraff?
Preem menar att eftersom anläggningen omfattas av EU:s utsläppshandel så betyder inte ökade utsläpp i Sverige att utsläppen globalt ökar, eftersom det finns ett gemensamt tak i EU. Det är dock bara sant i teorin. I praktiken finns ett så stort överskott av utsläppsrätter att det i dag går att öka utsläppen utan att någon annan måste minska. Samtidigt innebär den nyligen införda “marknadsstabilitetsreserven” i utsläppshandelssystemet att minskade utsläpp inte längre nödvändigtvis behöver leda till att andra utsläppare får släppa ut mer. Istället kan överblivna utsläppsrätter tas bort från systemet. Det är viktigt, eftersom det tak som EU har satt upp för utsläppshandeln kommer behöva sänkas rejält om vi ska kunna nå klimatmålen. Detta kommer EU förhandla om de närmsta åren, men ju fler nya stora utsläppskällor som byggs ju svårare kommer det bli för EU att enas om nödvändiga skärpningar.

17. Preem betalar väl för utsläppen, är inte ekonomiska styrmedel bättre än förbud?
Preem har utverkat omfattande rabatter från plikten att köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp. Företaget har till och med ansökt och fått tilldelat gratis utsläppsrätter motsvarande 99,8 procent av sina utsläpp 2017 för Preemraff i Lysekil. I praktiken är det alltså svårt att se att utsläppshandelssystemet har någon som helst styrande effekt på anläggningen. Preems moderbolag har uppskattat värdet av den fria tilldelningen av utsläppsrätter till 19,5 miljoner euro (cirka 200 miljoner svenska kronor) bara under 2017. Dessa rabatter finns för att skydda industri inom unionen där man tror att produktionen annars kan flyttas utomlands, men de bidrar till att undergräva effektiviteten i systemet.

18. Vilka andra miljöproblem finns det med att bygga ut Preemraff?
Utöver de ökade utsläppen av koldioxid kommer den sökta verksamheten vid Preemraff även innebära en fördubbling av utsläppen av svaveloxider och en ökning av kväveoxider till luft. Verksamheten kommer maximalt släppa ut nära 500 ton svavel till luft per år. Utbyggnaden medför också ökade utsläpp av både kolväten och olika ämnen till vatten. Särskilt förbränningen av överskottsgaser (fackling) med en öppen låga på anläggningen är ett problem. Den medför att massor av energi går till spillo.

19. Jag vill gärna vara med och stoppa bygget, vad kan jag göra för att bidra?
Både Naturskyddsföreningen nationellt och Naturskyddsföreningen lokalt i Lysekil driver ärendet rättsligt. Det innebär att företaget får vänta på klartecken från regering och domstolar innan projektet kan gå vidare. I det här läget handlar det om att förse de prövande instanserna med fakta och juridiskt viktiga resonemang. Eftersom det i slutändan är upp till regeringen kommer det behövas stark påtryckning från allmänheten. Var gärna med och kräv att regeringen säger nej till utbyggnaden i vår mejlkampanj med dina krav. Vill du engagera dig i klimatfrågan finns också Naturskyddsföreningens klimatnätverk och vill du lära dig mer om och jobba med miljöjuridik som verktyg för miljöarbetet så finns Naturskyddsföreningens miljörättsnätverk.

Vad finns med i Preems ansökan?

- Tillstånd för att raffinera lika mycket råolja (11,3 miljoner ton) som under deras nuvarande tillstånd - Tillstånd att få processa tjockolje-resten (2 miljoner ton) till bensin och diesel med ökning av utsläppen med 1 miljon ton CO2

- Ingen tidsbegränsning

- Söker om att få hantera bioråvara

- Bredvid ansökan presenterar man en vision med CCS (kolinlagring), biobränsle och förnybar tillverkning av vätejoner till raffineringen

- Preem skriver att deras klimatlöften bara kommer att infrias i framtiden ”under förutsättning att miljötillstånd erhålles och ekonomiska förutsättningar finns”


På den sista punkten kan ni se att Preem vill alltså först få tillstånd till att släppa ut en extra miljon ton koldioxid per år innan de överväger om det är lönsamt att stå för sina löften.

Deras tillägg om visionen av CCS (Carbon Capture & Storage- kolinlagring) är till stor del anledningen till att de kunde sänka den förväntade utsläppsökningen på 1,7 miljoner ton (original ansökan) till 1 miljoner ton CO2 som står i den nuvarande ansökan. Problemet är att CCS tekniken inte är där än, som ni kanske läst ovan, så de grundar sina beräkningar på en teknik som inte finns än och som vi inte har tid att vänta på.

Beslutsgången

- 2018 ger Mark- och miljödomstolen i Vänersborg tillstånd till utbyggnaden. 13,9 miljoner ton råolja, 3,4 miljoner ton CO2. De tar inte upp frågan om CO2 då de anser att det ligger under EU:s utsläppsrätter.

- Cirka 100 överklaganden

- Ärendet till Mark- och miljööverdomstolen i Solna

- Våren 2019: Naturskyddsföreningen underrättar regeringen att utbyggnaden kan försvåra att nå klimatmål och att regeringen kan ta upp målet för prövning.

- Tusen ytterligare underrättelser kom in.

- Juni 2019: Naturvårdsverket underrättar regeringen

- Augusti 2019: Regeringen tar över prövningen av ärendet

- Okt 2019 Preem förändrar sin ansökan. Minskar från 100% ökning av CO2 utsläpp till 60%

- 10-13 mars 2020: Domstolsförhandling i Lysekil och syn på plats. Med på mötet är domare och sakkunniga från Mark- och miljööverdomstolen, Preem med sina konsulter, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, de överklagande, Naturskyddsföreningens sakkunniga dvs. professor Kevin Anderson och meteorolog Martin Hedman

- 15 juni 2020: ger Mark- och miljööverdomstolen ett yttrande till regeringen, de godkänner expansionen

- Regeringen kan pröva ärendet utifrån klimatlagen och Parisavtalet

- Rättsprövning av Högsta Förvaltningsdomstolen

Kevin Anderson - Föreläsning på Hotel Lysekil 9/3 2020

Svenska

Kevin Anderson är professor i Energy and Climate Change vid universitetet i Manchester och gästprofessor i Naturresurser och hållbar utveckling; klimatledarskap vid Uppsala Universitet. Han höll i sin föreläsning ”Laggards or leaders (bromskloss eller ledare); Paris, 2°C & the role for Sweden” på Hotel Lysekil den 9 mars. I publiken var vi som hade samlats för att protestera mot Preems utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil. Dagen efter deltog Kevin Anderson som vittne i Mark- och miljööverdomstolens förhandlingar om Preems ansökan om utbyggnad.

English

Kevin Andersson is a professor in Energy and Climate Change at the university in Manchester and guest professor in Natural Resources and Sustainable Development; climate leadership at Uppsala university. He held his lecture ”Laggards or leaders; Paris, 2°C & the role for Sweden” at Hotel Lysekil 9th of March. In the audience were we who had gathered for the demonstration against Preems expansion of their oil refinery in Lysekil. The day after his lecture Kevin Andersson participated as a witness in Mark- och miljööverdomstolen's negotiations about Preems application to expand.

Vill du veta mer?

Toppen! För er som vill veta ännu mer har vi här samlat ett gäng nyttiga länkar.

Länkar:

- Nätverket Stoppa Preemraff ställningstagande, via ETC: https://www.etc.se/debatt/stoppa-preems-utbyggnad-i-lysekil-avveckla-det-fossila

- Vad är Greenwashing och mängder med exempel på hur Preem använt sig av det, via Greenpeace: https://preemwashing.se/

- Preem vann Jordens Vänners Greenwashing pris 2019, via Jordens Vänner: https://jordensvanner.se/svenska-greenwashpriset-2019/

- Konsumentverket kritiserar Preems reklamfilmer, via DN:
https://www.dn.se/ekonomi/gundes-preem-reklam-kritiseras-av-konsumentverket/?fbclid=IwAR1Z8sejCTER89loj8TvhK6wURJ581fa9AgFYgjlosP66r0dQHfbrsjaChI 

- Striden om Preemraff, det här har hänt, via Naturskyddsföreningen: https://www.naturskyddsforeningen.se/klimat/preemraff-overklagan

- Bakgrund och hur Preem låser in oss i fossila bränslen, via Greenpeace:
https://www.greenpeace.org/sweden/bakgrund/5910/preem-laser-in-oss-i-fossila-utslapp/

- Naturskyddsföreningens underrättelse till regeringen (2019.06.17)
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/underrattelse_preemraff.pdf

- Naturvårdsverkets underrättelse till regeringen (2019.06.27)
https://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/nyheter2019/Naturvardsverkets-underrattelse-till-regeringen20190627b.pdf

- Vetenskapsradion Klotet gjorde ett avsnitt om Preems osäkra klimatlöften angående raffinaderiet i Lysekil, via Sveriges Radio: https://sverigesradio.se/avsnitt/1511600

- Klimatforskare yttrar sig, “Sverige får välja: Preem eller Parisavtalet”, via SVT: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/klimatforskare-sverige-far-valja-preem-eller-parisavtalet

- Mer info om CCS, “Koldioxidlagring- drömmen som sprack”, via Sveriges Natur: https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/koldioxidlagring-drommen-som-sprack/

- Om Sveriges oljeindustri, hur bensin och diesel är en av våra största exportvaror via ETC:
https://www.etc.se/klimat/sverige-sverige-oljeland

- Professor i miljörätt skriver om juridiken i det hela, via DN:
https://www.dn.se/kultur-noje/professor-i-miljoratt-sa-kan-regeringen-avsla-preems-ansokan-i-lysekil/?fbclid=IwAR23cHpgUIGRKY72dTpZdeGTck5bPJ5VKuRsHay8_qUY57I_RZayoRa_-EA 

- Mer info om Mark- och Miljööverdomstolens yttrande, via SVT:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nu-avgors-om-preem-far-bygga-ut-sitt-raffinaderi-i-lysekil